Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Sja?lvreglering inom olika marknader a?r inte na?gon ny ide?, utan har funnits under la?ng tid i Sverige och internationellt. Sja?lvreglering ga?r i korthet ut pa? att pa? frivillig grund skapa normer som pa? olika sa?tt sa?krar kvaliteten fo?r producerade varor och tja?nster. Det kan till exempel handla om etiska regelverk och rekommendationer fra?n branschorganisationer.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Anva?ndandet av internet i mobiltelefonen har o?kat drastiskt de senaste a?ren och detta fenomen inneba?r att ma?nniskor har tillga?ng till internet i sto?rre utstra?ckning a?n fo?rut. De svenska bankerna har tagit tillvara pa? denna trend genom att utveckla mobila bankapplikationer da?r de erbjuder sina kunder mo?jligheten att utfo?ra banka?renden med hja?lp av mobiltelefonen. A?ven om fo?rdelarna med denna tillga?ng a?r ma?nga, finns det a?nda? vissa nackdelar.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Syftet med detta arbete är att ur ett journalistperspektiv visa vilka komponenter som god journalistik med dennaturvetenskapligt orienterade forskningen som bevakningsområde består av. Arbetet fokuserar på massmedierna som agendasättare och frånser de kommersiella aspekterna av verksamheten..

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

SAMMANFATTNING?Ju fler som äger  frågan, desto bättre kommer resultatet att bli?Förskolechefers syn på att utbildningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhetAntal sidor: 28Från och med den 1 juli 2011 lyder förskolan under skollagen. Förskolan ses som första steget i utbildningsväsendet och utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Studien syftar till att undersöka hur förskolechefer beskriver vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de tänker att begreppen ska implementeras i verksamheten.Våra frågeställningar är:Hur uppfattar förskolecheferna   innebörden av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess innebörd för den pedagogiska verksamheten?  På vilket sätt uppfattar de att dessa begrepp kan implementeras i verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi intervjuer med fyra förskolechefer.

Långvarig smärta definieras som smärta som pågått under en tidsperiod på minst tre månader. Sjukgymnastliga behandlingsmetoder för detta tillstånd är många men få har stark vetenskaplig evidens som kan ge tydliga riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga sjukgymnastiska behandlingsmetoder som nyttjas vid behandling av långvarig smärta och skäl till vald behandling inom vårdcentraler, privatklinker samt specialiserade smärtenheter. Metod: Webbenkäter skickades ut till 144 kliniska sjukgymnaster uppdelat på tre verksamhetsgrupper: smärtenhet, vårdcentral och privatklinik. Kliniskt verksamma sjukgymnaster arbetade främst med patientutbildning och fysisk träning i cirkulatoriskt syfte vid behandling av långvarig smärta.

Hur ska språkläraren använda förstaspråket i undervisningen i andraspråk? En länge dominerande syn var att bruket av förstaspråket skulle minimeras och andraspråket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det är också en syn som återspeglas i rådande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna språk i allt väsentligt ska bedrivas på andraspråket. Eftersom den nya skolan dock ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgängliggöra aktuell vetenskaplig kunskap på området, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstaspråkets funktion i klassrummet. Därför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.